Historisk bygd med nedtecknade källor från tidigt 1600-tal.

Fornminnen.

Bastasjö Rekreations- och Fritidsområde är ett kulturlandskap med mycket gamla anor. Det finns ett rikt bestånd av fornminnen spridda över hela området.


Torp och torpruiner.


I området finns flera torpruiner vars historia finns nedtecknad av bl.a. Fredrik Karlsson.
Merparten av torpruiner finner man i de områden som Karlskrona Kommun vill exploatera.

Bastasjö Gård.

Källa: BLT

Från engelsk park till tvålfabrik
Bastasjö hemman, några kilometer norr om Lyckeby, nämns första gången 1692. Ägaren var en Verner von Rosenfeldt, som var född Estland men ingick i den svenska flottan när Blekinge blev svenskt. Von Rosenfeldt blev amiral 1700, men han var även vetenskapsman och gjorde hydrografiska undersökningar i Östersjön.
Bastasjö gård skiftades år 1825 och gården inmättes att omfatta 265 tunnland. Då hade boningshuset två flyglar. Det fanns även två stora ladugårdar i vinkel samt ett par mindre uthus på gården.
Den numera nerbrunna gården uppfördes i slutet av 1800-talet. Där anlades en park i engelsk stil. Lindallén planterades 1877 och den ånjuter numera ett riksintresse för naturskydd.
På Bastasjö gård framställdes under okänd tid tjär- och balsamisk glycerintvål. Bastasjö tvålfabrik drevs som aktiebolag och exporterade sina produkter under varumärket Cold cream soap till nord- och sydamerika, Kina och Indien.
Ernst Apells morfar med samma namn och hans fru Charlotta köpte Bastasjö gård 1924 under dess storhetstid. På deras gård fanns fyra fullvuxna hästar, två unghästar, 24 kor, ett 20-tal grisar och en skräckinjagande bautatjur.

I dag finns ett av kommunens gruppboenden där Bastasjö gård låg och på dess forna ägor har nya bostadsområden vuxit fram. Bastasjö inrymmer också ett populärt ströv- och motionsområde.


Inom Bastasjöområdet finns ett stort antal gamla stenmurar med höga bevarandevärden. 



Inom Bastasjöområdet finns ett stort antal gamla stenmurar med höga bevarandevärden. 
Länsstyrelsen i Blekinge Län ger följande information;
Stenmuren får på sydsidan ett mycket gynnsamt mikroklimat där det tidigt på året blir varmt. När väl stenarna blivit uppvärmda lagrar de värme under kyligare perioder. Växelvarma djur som ormar, ödlor och insekter kräver värme för att kunna vara aktiva och trivs därför bra intill muren. Ormar, skogsödlor och salamandrar använder också muren som övervintringsplatser.
Det varma mikroklimatet gynnar också tidig vårblomning, vilket i sin tur är gynnar insekter. Insekterna blir föda åt fåglar, groddjur och fladdermöss. En del fågelarter placerar gärna sitt bo i skrymslen mellan stenblocken.
Den öppna solbelysta miljön är en bra livsmiljö för olika gräshoppsarter. Många fjärilar ses ofta sitta och värma sig på stenarna. Flera nyttoinsekter som humlor, nyckelpigor och rovsteklar finner föda, skydd och övervintringsplatser i vegetationen invid muren och mellan stenarna. De äter skadegörare i åkergrödorna och hjälper till med pollineringen av odlade och vilda växter. Olika snäckor finner skydd mellan stenarna. Vid torrt väder kan de dra sig tillbaka för att behålla fuktigheten.
Själva muren är underlag för många ljusälskande lavar och mossor som trivs på sten i öppen miljö. I den dammpåverkade miljön intill åkermarken kan lavfloran vara mycket artrik.
I grässträngen intill stenmuren kan det finnas en artrik och varierad ängsflora.
Stenmurar fungerar också som viktiga spridningsvägar i landskapet för växter och djur.

Länsstyrelsen i Blekinge informerar också vidare; 
- Det är inte tillåtet att ta bort eller skada stenmurar. 
- Muren får inte byggas på med sten så att dess karaktär förändras.

En ny lag sedan 2014 gör det dock möjligt att hos Länsstyrelsen ansöka om att få flytta en stenmur. Om tillstånd ges ska dock en ny stenmur som är likvärdig byggas upp på annan plats.

Kommentar; Eftersom det inom de förslagna exploateringsområdena finns ett stort antal stenmurar är det sannolikt att att flertalet kommer att behöva flyttas med stora kostader som en konsekvens.

Källa: Länsstyrelsen i Blekinge Län.